Lulekraft

Från vänster Kristoffer Lantto och Andreas Fors.

Lulekraft är ett samägt bolag där SSAB och Luleå Energi återvinner restenergi från stålproduktionen och använder den för framför allt elgenerering och fjärrvärme.

Använt Idus i 20 år

Kraftvärmeverket har varit i drift sedan 1982, och sedan dess har parterna arbetat kontinuerligt för att vidareutveckla smarta lösningar som möjliggör en högre energiproduktion med lägre klimatpåverkan. Idus har varit en integrerad del av Lulekraft i över 20 år och man hittar ständigt nya förbättringsområden.

Vi har träffat automationsingenjören Kristoffer Lantto på Lulekraft som också ansvarar för Idus.

Målet - noll oplanerade driftstopp

-Alla använder Idus i sina olika roller på Lulekraft säger Kristoffer. Många jobbar med drift och underhåll, de flesta är dessutom delaktiga i underhållsplanering och utöver det har vi en projektledare för våra årliga underhållsstopp.

-Vårt mål är att hamna så nära noll oplanerade driftstopp som möjligt. Det försöker vi uppnå genom en årlig revision med förebyggande underhåll och modifieringar. Utöver det strävar vi efter att upptäcka alla fel i kraftvärmeverket för att antingen lösa felen direkt eller skjuta upp underhållet till nästa årliga stopp.

Mycket väldokumenterad anläggning

-Vi införde Idus kring millennieskiftet och då gjorde vi det stora arbetet att föra in alla objekt, material, skapa en bildnavigering osv. Det blir sedan en stor vinst framöver. Med allt på plats kan driften felanmäla direkt på rätt objekt så vi har ordning på alla aktiviteter.

-Utmaningen med ett kraftvärmeverk är ju att vi bara får ett tillfälle att genomföra allt underhåll innan vi skall köra anläggningen i ett helt år då behöver vi vara duktiga på inspektioner och dokumentation.

Inspektioner och underhållsfönster

-Vi använder Idus loggbok för att göra driftnoteringar. Systemet ger oss en snabb lägesbild på våra morgonmöten då vi går igenom arbetsbegäran och arbetsorder samt vad som finns i loggboken.

-På följande morgonmötet avgör underhållsavdelningen vad som skall gå vidare till arbetsorder. Vi bestämmer vad som skall gå till mekavdelningen och vad som skall gå till elavdelningen.

-Vi skapar arbetsorder som vi tilldelar externa firmor med material och resurser och överblickar allt i en Gantt-plan. Vi har alltid en Gantt-plan med arbetsorder till nästa stopp. Skulle det uppstå ett oplanerat stopp innan dess kan vi alltid ta arbetsorder från den listan och utföra flera arbeten på en gång.

– Vi har använt Idus väldigt länge och byggt en bra databas som vi drar nytta av. Det går väldigt fort att ta fram informationen man behöver. Senast igår kunde jag med några klick hitta rätt värden då jag skulle åtgärda ett automationsfel. Arbetsorderhistoriken kan också vara till stor hjälp.

Viktig reservdelsstyrning

-Vi har 5 800 artiklar i förrådet. Vissa elektronikkomponenter har leveranstider på 7-8 månader, därför måste vi ligga steget före och veta vad vi kommer behöva och när vi behöver det. På så sätt riskerar vi inte att stå stilla pga. att vi saknar någon viktig del.

-Hos oss ligger det på respektive användare att uppdatera förrådet och det är något alla följer. Jag tycker påminnelserna funkar väldigt bra där, det är något fler borde använda säger Kristoffer.

Riskbedömningar i Idus

-Vi har jobbat med riskanalyser sedan länge men nu kan vi se riskbedömningarna direkt i arbetsordern i Idus där vi dessutom kan följa upp utförandegraden, det är ett bra steg framåt. Att göra riskanalysen i Idus går jättefort när den dessutom ligger i arbetsordern. Det är en klar fördel att ha allt på samma plats.

-Alla jobbar inte med datorer till vardags och att använda för många program med data på för många platser krånglar till det. Att göra riskanalyser i Idus sparar vi definitivt tid på och det har blivit enklare arbetssätt.