Underhållsutveckling

Introduktion

Alla verksamma inom underhåll anstränger sig med att införa förbättringar som driver verksamheten framåt, ofta med en ständig underbudgetering.  

In i bilden kommer underhållsutveckling. Det är ett brett spektrum av förbättringar och kan innefatta allt från personalens utrymmen och verktyg till rapporter och KPI:er som skall leda till förbättrande åtgärder. Här fokuserar vi framför allt på fasen planering och vad som utmynnar i bra beslut.   

Vad är underhållsutveckling?

Underhållsutveckling handlar regelmässigt om att prioritera verksamhetens begränsade resurser på rätt saker och att frisätta tid till fler värdeskapande aktiviteter. Därutöver tillkommer också självklart aspekter som säkerhet och miljö. Underhållsutveckling handlar alltså inte om att kvantitativt göra mer eller jobba fler timmar.

Det kan i själva verket handla om att göra mindre, exempelvis eliminera onödig smörjning, onödig demontering eller att öka tiden mellan förebyggande underhåll.

Arbetet handlar alltså om att uppnå en så hög driftsäkerhet som möjligt med den lägsta resursförbrukningen.

Förutsättningar för bra underhållsutveckling

Bra data i underhållssystemet är en mycket viktig förutsättning för att kunna utveckla underhållet utifrån tidigare fel och haverier. Varför gissa när man faktiskt kan se flaskhalsar och tidstjuvar?

Ett digitalt stödsystem är också en viktig grundförutsättning för att exempelvis administrera arbetsorder, reservdelar och att ta ut rapporter.

En bra rapport att börja med kan vara fördelningen mellan avhjälpande och förebyggande arbetstimmar per enhet. Om en enhet har gedigna FU-planer men ändå många arbetstimmar avhjälpande underhåll kan en förbättring frigöra mycket tid som givetvis behövs på andra platser.   

Målet med underhållsutveckling

Ett huvudsakligt mål med underhållsutveckling är alltså att ersätta icke-värdeskapande aktiveter som att leta efter reservdelar och dokument med värdeskapande aktiviteter som felsökning, rotorsakseliminering och förbättringsmöten.

I en välfungerande och högautomatiserad verksamhet frigörs stora mängder tid till just förbättringsarbete. Detsamma gäller när en välfungerande underhållsprocess finns på plats och att processen är synkroniserad med underhållssystemet.  När detta är infört frisätts ännu mer tid till värdeskapande aktiviteter som inspektioner, dokumentation och kunskapsöverföring.

Kunskapsöverföring är dessutom en absolut förutsättning när produktionsutrustning blir alltmer komplex vilket ställer högre krav på underhållsprocessen och personalens kompetens.

I Idus kan ni skapa delmoment och instruktioner för att försäkra er om att ett arbete utförs på rätt sätt oavsett vem som utför arbetet. Ni kan dessutom spara instruktioner och andra dokument så att dessa blir snabbtillgängliga. 

Underhållsutveckling med Idus

I samband med att ni implementerar ett underhållssystem med Idus kommer vi tillsammans att identifiera många förbättringsområden. Implementeringen blir också en automatisk revision av nuvarande arbetssätt och möjliga förbättringar.  

30 års erfarenhet

Med 30 års erfarenhet av att implementera och utveckla underhållssystem bidrar vi också med kunskap och teknisk kompetens till er verksamhet. Vi förstår snabbt var ni står och vad ni borde prioritera i förbättringsarbetet. 

Det allra vanligaste förbättringsområdet inom underhållsutveckling är rutiner kring planering och schemaläggning av underhållsktiviteter. Planeringsfasen är den enskilt viktigaste komponenten i att förbättra en verksamhet. Därutöver tillkommer också bättre rutiner vid inlämning av arbetsbegäran och prioritering av arbetsorder.

Det skall vara lätt att göra rätt

Vid implementeringen skapar vi ett ramverk där varje utrustning kan få en kritikalitet som kan hjälpa till att prioritera bland arbetsorder. Ni skall enkelt kunna avgöra vilka arbeten som skall prioriteras först eller schemaläggas till senare. Detta i kombination med korrekt uppsatta felanmälningsformulär kommer ni enklare kunna prioritera i arbetsorderstocken. Det skall vara lätt att göra rätt både för operatörer och planerare.

Förråd och reservdelar, en stor värdeskapare

En annan avgörande komponent i att utveckla underhållet är att optimera hantering av reservdelar. Precis som att planering är en avgörande del är också ett välorganiserat förråd en stor värdeskapare.  

Ett vanligt resultat efter implementering av Idus är ett färre antal reservdelar i lager och framför allt att slippa leta efter materialet när arbetet skall utföras.

I en välfungerande verksamhet skall det med säkerhet framgå vilka reservdelar som finns hemma, antalet och på vilken hyllplats de finns. När detta finns på plats kan underhållsverksamheten spara in massor med tid till värdeskapande aktiviteter.

I samband med att ni implementerar Idus kommer vi naturligt att gå igenom hur ert förråd ser ut idag och hur vi kan förbättra rutinerna framgent. Systemet bidrar också med en synlighet där alla vet vad som finns hemma, hur mycket och var materialet finns.

Att lära av varandra

På Idus tror vi att alla har mycket att lära av varandra. Genom att använda idus kommer ni att ingå i ett nätverk med andra användare av samma system. Här kan ni utbyta erfarenheter och lösningsförslag på gemensamma utmaningar vilket bidrar med ytterligare en dimension i underhållsutvecklingen. Vi kallar detta för Idus Learning Group.

Utöver det kommer ni också att ha löpande kontakt med en underhållsexpert på Idus som finns med och stöttar er framåt i ert förbättringsarbete.

Om ni har några frågor eller funderingar kring underhållsutveckling kan ni kontakta oss för ett förutsättningslöst samtal.  

Prenumerera och få vår implementeringsguide gratis!

När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy

Genom att använda idus.se accepterar du vår integritetspolicy.