Meny
-VAKIN står för vatten och avfallskompetens i Norr. Vi är ett gemensamt bolag som ägs av Vindeln och Umeå kommun. Som underhållschef jobbar jag mycket med strategifrågor för att säkerställa att vi har rätt kompetens för att sköta underhållet på våra anläggningar. Vår organisation består av ungefär 30 personer med allt från ledningsnät till elektriker och automationsingenjörer.
-Våra utmaningar är att vi har åldrande anläggningar på alla plan, det gäller ledningsnätet men också våra anläggningar i stort, både vattenverk och reningsverk. De här utmaningarna behöver vi ta tag i på ett effektivt sätt.
-Utmaningarna ställer som krav på verksamheten att systematisera underhållet, det gäller att registrera alla fel och det gäller att redovisa timmar på hur lång tid det tar att reparera. Då kan vi göra bättre och mer underbyggda värderingar över vad vi skall göra för åtgärder nästa gång eller om vi skall byta ut utrustningen helt och hållet.
-Antalet avslutade arbetsorder per år ligger i området kring 3 500 och utöver det har vi alla ronder som inte registreras på samma sätt men det är väldigt många, det rör sig om tusentals punkter.
-Man kan säkert leverera fullvärdigt dricksvatten och rena spillvattnet utan ett underhållssystem. Det skulle säkert gå utan en programvara men självklart är det så att genom att fånga felen och registrera arbetsorder så ger det oss ett mycket bättre underlag för att kunna göra val som stärker och leder oss fram till att nå verksamhetens mål.
-Resultatet av att lyckas med underhållssystem är att vi varje dag och varje vecka bättre kan förutse vad som kommer att hända, vi kan jobba mer proaktivt och mindre reaktivt. Vi väntar inte in att på felen skall komma. Vi kan enklare förutse var vi kommer ha problem, var vi behöver rengöra regelbundet eller var vi skall byta ut regelbundet och det hjälper systemet oss med.
-Det handlar mycket om att fylla systemet med värdefulla data, vad vi har gjort, när vi gjorde det och varför vi gjorde det.
-De kortsiktiga vinsterna är att är att vi faktiskt kan visa vad vi har gjort för pengarna, vi är ju ett icke-vinstdrivande företag. Våra ägare, alla våra medborgare skall kunna ställa frågan; vad fick vi för pengarna? Där är underhållet en stor del i kostnadsmassan som blir.
-Genom ett underhållssystem kan vi faktiskt mycket enklare visa hur mycket underhåll vi gör på vår anläggning och i det långsiktiga perspektivet kan vi lättare sätta statistiskt underbyggda mål om varför vi måste byta ut en viss typ av utrustning i ett visst skede. Det kan vara att utrustningen kräver för mycket underhåll eller att underhållsarbetet är dyrare än att köpa nytt.
-Systemet är väldigt mobilt, vi har appen och vi använder den framförallt när vi går igenom rondlistor men även när vi skall skapa en felanmälan eller registrera en arbetsorder. Detta gör att vi kan fånga mycket mer av de underhållsåtgärder som sker i våra anläggningar.
-Ser man ett fel då skall man kunna felanmäla det direkt. Kan man åtgärda det då gör man en registrering på att man har åtgärdat felet. Och när man har en rond då kan man pricka av varje rondmoment.
-På så vis kan vi lättare mot våra kontrollmyndigheter visa att vi faktiskt kontrollerat den här PH-givarens värde, den är kalibrerad, eller att den här vågen är kalibrerad.
-Ronderingen är grunden i allt bra förebyggande underhåll. I ronden ingår både det som är direkt relaterat till alla underhållsåtgärder som till exempel att fylla på olja, kontrollera nivå eller någonting annat som har med maskinen att göra.
-Det ingår även punkter där man, till exempel tittar på vilket siktdjup en bassäng hade, det är ett rent produktionsvärde. Genom att rondera med appen kan vi följa små variationer och vi kan också se allt grafiskt väldigt bra i Idus.
-Ronden kommer upp för det område man ansvarar för, och man bockar av punkt för punkt i appen. När alla punkter är avrapporterade genererar Idus nästa rond. Om man upptäcker ett fel då kan man felanmäla objektet direkt i appen, och då skapas en ny felanmälan som i sin tur hanteras av våra produktionsledare. De styr huruvida de skall göra arbetet i egen regi eller om vårt underhåll skall göra åtgärden.
-Alla fel skall registreras, därför att det är indikation på hur anläggningen mår, sen är det inte säkert att man kan eller vill åtgärda alla fel omedelbart men det ger i alla fall bra insikt i hur ens anläggning mår och man kan ta övervägda beslut efter det.
-I möten kan Idus användas för att visa på vilka aktuella fel som finns just nu och vem som är ansvarig för att åtgärda felen och när de är planerade att åtgärdas. Det är ett jättebra verktyg för att kunna visualisera var man har problem och vem som är ansvarig.
-Det vi tittar på idag är hur mycket fel som rapporteras in och hur lång tid det tar att behandla felen så att det blir en arbetsorder. Det är egentligen hanteringstiden från fel till arbetsorder. Vi tittar även på hur många avslutade arbetsorder som min underhållssektion har per vecka och om backlogen växer eller minskar.
-Vi jobbar med att integrera flera system med varandra där Idus är en delmängd av all den informationen som vi får in om våra anläggningar. Vi jobbar just nu på ett datalager där vi samlar utvalda information från Idus och andra system, det kan vara ekonomisystem, eller vårt GIS-system för att synliggöra samband som vi faktiskt kan dra nytta av i det långa loppet vad gäller nyinvesteringar och underhållsplaner.
-Genom Idus kan vi samla på oss mycket mer information än vad vi annars hade kunnat göra utan ett digitaliserat system. Vi kan se samband och vi kan göra bättre beslut helt enkelt.
-Det är ett beslutsstöd när vi gör både underhåll och investeringar.
Walter Jonasson, underhållschef VAKIN
Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.
När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy
Genom att använda idus.se accepterar du vår integritetspolicy.
