Kontakta oss
Underhållsstrategi · Guide

Så lyckas ni med en bra rotorsaksanalys

Varför laga samma fel om och om igen? Med en rotorsaksanalys hittar ni den verkliga källan till störningen och tar bort den för gott. Vi visar hur, med 5 varför, fiskbensdiagram och ett verkligt exempel från stålindustrin.

Symptom Orsaker Rotorsak
Uppdaterad Publicerad FörfattareAnnette Larsson 9 minuters läsning

Vad är en rotorsaksanalys?

Rotorsaksanalys, även kallat grundorsaksanalys, är en metod för att hitta och lösa störningar i tekniska processer. Metoden är särskilt effektiv eftersom syftet är att permanent ta bort den faktiska källan, rotorsaken, i stället för att hantera de symptom som felet ger upphov till.

En rotorsaksanalys löser alltså inte bara tekniska problem. Den kan även synliggöra processer, rutiner och andra brister som ligger bakom problemen.

Att identifiera och ta bort rotorsaker kan ge stora vinster i alla branscher med produktionskritisk utrustning. Här visar vi hur ni framgångsrikt kan arbeta med rotorsaksanalys för att få en jämnare produktion utan onödiga stillestånd.

Symptomhantering

  • Felet åtgärdas där det syns
  • Samma störning kommer tillbaka
  • Stilleståndstiden fortsätter att växa

Rotorsaksanalys – Fördelar

  • Källan till felet tas bort permanent
  • Brister i rutiner och processer synliggörs
  • Jämnare produktion utan onödiga stillestånd

Så gjorde stålindustrin en framgångsrik rotorsaksanalys

En stålindustri i Mellansverige hade stora problem med att en maskin inte transporterade glas jämnt. Ingen kunde förstå varför, och för att hantera symptomen monterade operatörerna ner maskinen och rengjorde den ett par gånger om dagen.

Till slut bestämde sig underhållsavdelningen för att starta en rotorsaksutredning med målet att bli av med problemet en gång för alla. Projektgruppen började med metoden 5 varför.

5 varför – en enkel och effektiv metod

5 varför går ut på att hitta rotorsaken genom att ställa frågan varför fem gånger i följd. Frågetekniken kommer ursprungligen från Toyota, där den bidrog till stora förbättringar för fordonstillverkaren, och är en viktig början på varje rotorsaksanalys.

Svaret på det första varför blir grunden för nästa, och så fortsätter ni tills rotorsaken har synliggjorts och skilts från symptomen. Prova själv med exemplet från stålindustrin:

Exempel

5 varför i stålindustrin

SymptomMaskinen kunde inte transportera glas med jämn funktion.

  1. Varför kan inte maskinen transportera glas med jämn funktion?

    För att det blir bryggbildning i påfyllningsbehållaren.

  2. Varför blir det bryggbildning i påfyllningsbehållaren?

    För att den automatiska fluidiseringen inte fungerar.

  3. Varför fungerar inte den automatiska fluidiseringen?

    För att signalslangen läcker.

  4. Varför läcker signalslangen?

    För att heta sågloppor har bränt hål på den.

  5. Varför har heta sågloppor bränt hål på den?

    För att den sitter oskyddad.

Rotorsaken är hittad

Signalslangen sitter oskyddad. Genom att åtgärda det tar ni bort problemet vid källan, i stället för att rengöra maskinen flera gånger om dagen.

Kom ihåg att sanningen inte finns i rummet – den finns ute i processen.

Den stora lärdomen av rotorsaksanalys

Ett vanligt misstag vid rotorsaksutredningar är att samla alla kompetenser, till exempel el, mekanik och automation, i ett rum vid ett enda tillfälle och bestämma på förhand att rotorsaken ska hittas under mötet. Då satsar man allt på ett kort utan att genomföra processen ordentligt.

Det som händer är att man går laget runt och hoppas att personen med rätt kompetens också vet rotorsaken. Personen kan mycket väl ha en teori, men risken är stor att en felaktig teori antas som sanning.

Undvik detta

  • Att gå laget runt i hopp om att någon vet svaret
  • Anta inte att en otestad teori är sanningen
  • Utgå inte ifrån att ett enda möte kommer lösa hela problemet

Gör så här i stället

  1. Samla alla kompetenser för en tidsbestämd, intensiv brainstorming
  2. Anteckna så många teorier som möjligt, oavsett sannolikhet
  3. Poängsätt sannolikheten i varje teori
  4. Låt teorin med högst poäng gå vidare till en testfas

Gå ut och testa era varför

Låt rotorsaksutredningen ta sin tid. Ta er teori och gå ut i verkligheten för att testa om den håller. Intervjua rätt kompetenser: operatörer, automationsingenjörer och maskinleverantörer. De kan berätta vad som händer och hur ni kan pröva teorin, inte vad felet beror på.

  1. Ställ ett varför

    Formulera teorin med högst poäng.

  2. Testa i verkligheten

    Mät, observera och intervjua ute i processen.

  3. Bekräfta svaret

    Håller teorin inte? Gå vidare med nästa.

  4. Nästa varför

    Det bekräftade svaret blir basen för nästa fråga.

Upprepa tills rotorsaken har synliggjorts och skilts från symptomen.

Data är mycket användbart i en rotorsaksanalys. Säg att en teori är att trycket är för lågt: om ni kan mäta trycket och jämföra ärvärdet med börvärdet går det snabbt att skilja spekulation från fakta.

Fakta före spekulation

Låt mätvärdena avgöra

När mätvärden, ronder och felhistorik finns samlade i underhållssystemet kan ni snabbt se när, var och hur ofta en störning uppstår, och pröva era hypoteser mot verkligheten.

Ibland går det snabbt att pröva en hypotes, ibland tar det flera månader.

Ett av de vanligaste misstagen med 5 varför är att man har för bråttom och inte prövar sina hypoteser tillräckligt.

Verktyg

Fiskbensdiagram / Ishikawa-diagram

Fiskbensdiagram, eller Ishikawa-diagram, är en metod för att få fram sambandet mellan orsak och verkan, vilket i sin tur synliggör huvudproblemet. Namnet kommer från upphovsmannen Kaoru Ishikawa, som rönte stora framgångar på Kawasakis skeppsvarv under 1960-talet.

Tänkbara orsaker sorteras under ett antal huvudkategorier, ofta människa, maskin, metod, material, miljö och mätning. Välj en kategori för att se vilka teorier en brainstorming kring stålindustrins problem skulle kunna ge.

Människa

Kompetens, erfarenhet och arbetssätt hos dem som kör och underhåller utrustningen.

  • Olika arbetssätt mellan olika skift
  • Kunskapen om maskinen finns hos få personer
  • Otydligt ägandeskap för utrustningen

Metod

Rutiner, instruktioner och sättet arbetet utförs på.

  • Rengöring flera gånger om dagen hanterar bara symptomen
  • Saknad rutin för förebyggande kontroll
  • Otydliga instruktioner vid störning

Maskin

Utrustningens konstruktion, skick och komponenter.

  • Signalslangen till fluidiseringen läckerDel av orsakskedjan
  • Signalslangen sitter oskyddadRotorsak i exemplet
  • Slitna komponenter i matningen

Material

Egenskaperna hos det som processas, förbrukas eller byggs in.

  • Bryggbildning i påfyllningsbehållarenDel av orsakskedjan
  • Varierande fukthalt i materialet
  • Ojämn kornstorlek

Mätning

Hur ni övervakar, mäter och följer upp processen.

  • Fluidiseringen övervakas inte
  • Ärvärde jämförs inte med börvärde
  • Ingen samlad felhistorik

Miljö

Förhållandena runt utrustningen: värme, damm, fukt och vibrationer.

  • Heta sågloppor i närheten av slangenDel av orsakskedjan
  • Damm och värme runt maskinen
  • Vibrationer från intilliggande utrustning

Lägg märke till sambandet mellan miljö och maskin: de heta sågloppornas värme var orsaken till att den oskyddade signalslangen läckte. En orsak kan alltså vara en konsekvens av en annan, och det är just sådana samband som fiskbensdiagrammet hjälper er att se.

Processen

Avancerad rotorsaksanalys i sju steg

Använd inte fiskbensdiagrammet till allt och vid varje problem. Det gör sig bäst vid avancerad rotorsaksanalys, och inte som ett ensamt verktyg utan tillsammans med brainstorming, andra idéinsamlingsmetoder och 5 varför. Så här kan en rotorsaksanalys i kombination med ett Ishikawa-diagram se ut:

  1. Brainstorming Hitta rotorsaken

    Samla in tänkbara orsaker.

  2. Fiskbensdiagram Hitta rotorsaken

    Placera ut orsakerna från brainstormingen i diagrammet och fundera på vilka som kan ha en relation. Tänk på att en orsak kan vara en konsekvens av en annan.

  3. Multival Hitta rotorsaken

    Välj ut den teori som är mest sannolik.

  4. 5 varför Hitta rotorsaken

    Undersök om teorin stämmer och hitta rotorsaken till problemet. Revidera eller komplettera fiskbensdiagrammet med fler undernivåer och relationer. 5 varför kan få er att hoppa kors och tvärs, och tillbaka igen, i diagrammet.

  5. Brainstorming Lösa och följa upp

    Samla in idéer om lösningar.

  6. Multival Lösa och följa upp

    Välj de lösningar som sannolikt ger mest effekt på kortast tid och till lägst kostnad.

  7. Uppföljning Lösa och följa upp

    Säkerställ att lösningen har gett önskad effekt.

Stora vinster att hämta

Det finns stora vinster att hämta när ni framgångsrikt identifierar vad som ger upphov till problem i utrustningen.

Maskinleverantörer har ofta god maskinkännedom, men inte alltid den bästa produktkännedomen. Material, miljö och rutiner kan spela en avgörande roll för varför fel uppstår. Därför är det viktigt att gå igenom alla aspekter av driften. Den verkliga rotorsaken går att identifiera genom att testa, och testa igen.

Enklare problem

Hoppa över fiskbensdiagrammet och arbeta i stället med 5 varför, enkäter och intervjuer.

Komplexa problem

Gå igenom hela processen i sju steg. Räkna inte med att ett eftermiddagsmöte räcker.

Summering

Gemensamt för de flesta problem

  • KunskapsbristVi vet inte hur det fungerar.
  • InformationsbristVi vet inte vad som händer.
  • FaktabristVi vet inte vad som är sant.

Duktiga problemlösare tänker och arbetar enligt de sju stegen nästan intuitivt och utan teoretiska verktyg, men de kan ha svårt att dela med sig av sin omedvetna förmåga. Verktygen hjälper oss att skola om symptomfixare till problemlösare, och i längden kanske till och med till problemförebyggare.

  1. Symptomfixare

    Åtgärdar det som syns, gång på gång.

  2. Problemlösare

    Hittar rotorsaken och tar bort den.

  3. Problemförebyggare

    Stoppar felen innan de uppstår.

Det är inte heller ovanligt att ”sanningen” yttras tidigt i utredningen av någon i gruppen, som då får säga ”Vad var det jag sa!?”, och att utredningen hade varit ett slöseri med tid om alla bara hade lyssnat från början. Problemet är att det förmodligen inte är samma person som har rätt varje gång, och att alla inte hade samma glasögon när utredningen började.

När utredningen väl är klar har alla samma glasögon och kan ställa sig bakom de aktiviteter och lösningar som behöver genomföras för att lösa problemet. Det är mycket viktigare än vem som hade rätt från början.

Lycka till med förbättringsarbetet!

Se din ROI
på underhållssystem

Fyll i några enkla uppgifter så får ni en PDF-rapport med ROI på underhållssystem och förbättrat underhållsarbete. 

Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.

När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy

Genom att använda idus.se accepterar du vår integritetspolicy.