Meny
Att välja rätt underhållsstrategi kan framstå som komplicerat men det behöver inte alls vara något svårt. Här åsyftar vi inte att implementera något program såsom TPM, RCM eller Sex Sigma. Att välja en underhållsstrategi innebär att verksamheten bestämmer hur prioritering, planering och utförande av underhållsktiviteter skall ske.
Långsiktigt är målet att lägga verksamhetens begränsade resurser på rätt saker och att hitta rätt balans mellan avhjälpande, förebyggande, tillståndsbaserat och prediktivt underhåll.
Varje underhållsstrategi innebär olika fördelar och nackdelar. Lämpligheten med olika underhållsstrategier varier dessutom mellan olika typer av utrustning.
Fördelar och nackdelar med olika underhållsstrategier:
Avhjälpande underhåll
Förebyggande underhåll
Tillståndsbaserat underhåll
Prediktivt underhåll
Underhållsstrategierna varierar i lämplighet beroende på hur kritisk respektive utrustning är i produktionsprocessen. Det kan exempelvis vara att verksamheten bestämmer att en viktig motor skall genomgå förebyggande underhåll varje kvartal oavsett kondition. Truckarna i utskeppningen kanske bara skall genomgå avhjälpande underhåll eftersom det redan finns en säkerhetsmarginal med flera redundanta truckar samtidigt som underhållsåtgärder på en truck tar mindre tid och kräver mindre förberedelser.
När säkerhetsmässiga och miljömässiga prioriteringar är gjorda samt eventuella lagkrav såsom på trycksatta anordning är uppfyllda kan ni utvidga er kritikalitetsanalys.
Att kritikalitetsklassa utrustning handlar om att förstå sannolikheten för att ett funktionsfel kommer uppstå och att förstå konsekvenserna av funktionsfelet. Det är inte ett akut haveri om ett lysrör slocknar i ett mötesrum. Fastighetsunderhåll behöver alltså inte rutinmässigt byta ut lysrören en gång i halvåret för att undvika ett oplanerat stopp.
Skulle en transportör i produktionsprocessens mitt haverera däremot så skulle kanske hela linjen stanna upp. Det scenariot är betydligt värre och måste därför undvikas, där måste en säkerhetsmarginal med förebyggande underhåll finnas.
När ni gör en kritikalitetsanalys bör ni utgå ifrån enheter som funktioner på en övergripande nivå och inte gå ner för granulärt. En pump bör vara hela pumpen och inte delas upp i olika underkategorier.
En annan aspekt att ta i beaktande är tillgången till reservdelar. Hur många timmar bort finns reservdelarna om ett haveri skulle uppstå? Finns delarna hos flera leverantörer i närområdet eller kan det ta uppemot två veckor att få hem materialet?
Att kritikalitetsklassa utrustning är till stor hjälp för att gemensamt bedöma vad som är prioritet A, B eller C för att hålla igång processen. Klassningen behöver inte bli exakt rätt från början utan det går alldeles utmärkt att flytta en klassning upp eller ner efterhand. Det viktigaste är som alltid att bara börja någonstans för att få i gång förbättringsarbetet.
Om en C-klassad utrustning orsakar ett större produktionstopp kan underhåll och produktion efter haveriet enas om att flytta upp klassningen till A. Därigenom uppnår verksamheten ett samförstånd och framför allt ett samarbete. Att undvika silomentalitet är ett ordentligt framgångskoncept och att klassa kritikalitet tillsammans är ett sätt att börja samarbeta mer. Bjud in produktionsavdelningen, automation, förrådspersonal och andra avdelningar som kan ha viktiga infallsvinklar.
Att välja rätt underhållsstrategi handlar alltså om att hitta rätt strategi till rätt utrustning.
Det gäller att fördela tillämpningen av strategierna för att uppnå ett system som täcker in en stor del av maskinparken. Därigenom kommer också underhållet att bli mer proaktivt genom att flytta fokus från repetitiva och tidskrävande aktiviteter till komplexa och värdeskapande aktiviteter.
Ett enkelt sätt att hitta rätt strategi är att ha bra data att luta sig tillbaka mot. Ett första steg är att gå igenom stängda arbetsorder för att få en uppfattning om vilken strategi som lämpar sig för respektive enhet.
Genom att ha tillgång till bra data i sitt underhållssystem är det enkelt att köra rapporter på vilka enheter som är mest problembenägna och därmed högprioriterade i förbättringsarbetet.
När ni väljer strategi för respektive enhet är det också viktigt att ha i beaktande vilka resurser strategin kommer att ta i anspråk. Det är inte alltid nödvändigt att ha en FU-plan för alla enheter. Det kan dessutom vara direkt olämpligt att demontera och montera en utrustning för ofta för att inte tala om slöseriet med tid och material.
Sensorer blir billigare och även mindre till storleken. Det går dessutom att koppla upp sensorerna direkt mot underhållssystemet för att skapa aktiviteter när det är dags att kontrollera eller åtgärda något.
Varje verksamhet behöver ett fastställt mål och olika strategier för att uppnå målet. Utan att ha dessa förutsättningar på plats blir verksamheten ett fartyg utan någon egentlig kurs. Vad är själva syftet med underhållsverksamheten? Är syftet att laga fel, hålla budget och stödja driften så att produktionsavdelningen inte blir missnöjd? Eller är egentligen underhållsavdelningens syfte att skapa förbättringarna som möjliggör en lönsammare produktion och därmed trygghet för alla medarbetare och kunder?
Olika underhållsstrategier lämpar sig för olika typer av utrustning. Konsekvenser och sannolikheter måste vägas mot varandra i kombination med bra data. När ni börjat testa strategierna skarpt i verksamheten kan ni flytta upp eller ner prioriteringarna allteftersom ni samlar på er mer kunskap och bättre data.
Tänk på reservdelar, kritikalitet, sannolikheter och konsekvenser.
Involvera olika avdelningar och dra lärdom av erfarenheter och insikter. Ta tillvara på all data som finns i underhållssystemet och identifiera er problemutrustning.
Efterhand kommer ni att hitta rätt intervaller och strategier för att öka tillgängligheten. Det första steget är att bara börja, oavsett var man utgår ifrån eller vilka mål man har så börjar varje resa med ett litet steg.
Genom att vara konsekvent med er strategi och fortsätta med ständiga förbättringar kommer de positiva resultaten vara garanterade.
Om ni behöver någon hjälp eller om ni vill diskutera olika underhållsstrategier med oss så är det bara att kontakta oss för ett förutsättningslöst samtal.
Lycka till med förbättringsarbetet!
Annette Larsson är VD på Idus AB sedan 2014 och har mer än 25 års erfarenhet inom industriell automation, projektledning och IT-system.
Du kanske också är intresserad av:
Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.
När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy
Genom att använda idus.se accepterar du vår integritetspolicy.
